Det finns ett pedagogiskt problem när man ska beskriva suget efter IT-kompetens. Det är inte i de mest omskrivna delarna av IT-området som de största behoven finns. Det är inte heller så att nyutbildade personer kan välja och vraka mellan jobberbjudanden.

Men – bristen på IT-kompetens är ett välkänt faktum för alla i branschen och för våra universitet och högskolor, inte minst yrkeshögskolor. De vet att det behövs fler som utbildar sig i tekniska yrken och fler som ställer om från andra yrken mot IT. Ändå är det inte helt lätt att få en klar bild av hur behovet ser ut och vilka kompetenser som är mest eftertraktade.

Det mesta blir klarare när man inser IT-områdets omfattning. IT är stort, och utgör inte ett kompetensområde, utan många. Ett par hundratusen personer i Sverige går varje dag till arbeten där de arbetar inom något av dessa kompetensområden. Inte bara till arbeten inom något av alla de företag som räknas till “IT-branschen”, utan till vanliga företag, stora som små, i alla slags branscher och till statliga myndigheter, kommuner och liknande.

Att IT-området är så stort och brett, betyder det finns ett närmast oräkneligt antal roller och sätt att arbete med IT. Möjligheterna är många och variationerna stora. Men det betyder inte att alla kan jobba med allt eller att alla jobb är lätta att få.

Jämför gärna med ett annat stort, etablerat kompetensområde, som ekonomi. De flesta förstår att det är skillnad mellan redovisning och marknadsföring. De flesta vet också om att man kan arbeta som ekonom i alla slags företag, inte bara i en viss bransch.  Man inser också att de flesta erfarna ekonomer arbetar med annat än vad man efterfrågar nyutbildade personer till. Därför vågar till exempel en SYV uttala sig om behovet av redovisningskompetens utifrån fakta om arbetsmarknaden, utan kunna något alls om bokföring eller detaljer om revisionsbranschen.

Men informationen om IT baseras sällan på fakta eller insikter om områdets enorma bredd.

Den som går i grundskolan kan få höra att IT är för supertekniska nördar. Och den som väljer inriktning på Universitetet kan få intrycket att all systemutveckling har outsourcats och att man därför hellre ska läsa testledning, eller verksamhetsanalys för att vara gångbar i framtiden.

Jag skulle önska att det oftare var tvärtom: att den som ska välja till gymnasiet fick veta vilken bredd det finns inom IT-området, att det är minst lika brett som ekonomi. Ingen som är SYV på grundskolan tror till exempel att alla ekonomer jobbar med bokföring.

Och sedan, att den som börjar läsa på Universitet skulle få veta att ju mer teknisk inriktning man läser, desto lättare får man jobb. Inte konstigare än att den som läser ekonomi får veta att en bra grundutbildning ger större chanser att få jobb, än en utbildning inom något avancerat specialområde där det hur som helst inte finns öppningar för nyutbildade. Som nyutbildad har man helt enkelt störst chans till jobb om man har lärt sig något handgripligt, där man snabbt kan bli produktiv. Det är inte säkert att det är de växande områdena som har bäst möjligheter att anställa nyutbildade. Att veta var tillväxten sker är inte samma sak som att veta vad man helst bör utbilda sig till, eller för den delen omskola sig till.

Tillväxt och nya kompetensbehov har en mer indirekt påverkan på nyutbildade och omskolade genom att det skapar dynamik. När erfarna personer byter jobb, ger det utrymme för nyanställningar inom de områden de lämnar.