Nu kommer jag att avslöja hur jag läser ansökningar. Frågan hur ett bra CV ska vara utformat har varit på tapeten ända sedan jag började rekrytera, då det hette meritförteckningar istället för CV och man skickade ansökningar per post.

Det här min högst personliga beskrivning och jag gör inte anspråk på att tala för alla rekryterare. Men jag vågar lova att jag inte är helt ensam. Det finns fler som resonerar som jag ute på företagen.

Jag har en mycket tolerant inställning till hur ett CV är utformat. Typsnitt, längd, språk, stavning, med mera, spelar inte så stor roll för mig. Annat än indirekt, genom att ett välskrivet och tydligt CV bättre får fram det som är viktigt.

Egentligen är det hela rätt enkelt: jag ska utifrån ansökningarna avgöra vilka jag vill träffa på en intervju.  Min ambition är att hitta tillräckligt många att boka intervju med, inte att rangordna bland dem jag vill träffa. Det betyder att jag läser varje CV till dess jag hittar det som kvalificerar för en intervju. Ibland är det lätt och jag har hittat tillräckligt efter 15-20 sekunder. Då läser jag inte mer, åtminstone inte förrän det är dags att förbereda mig för intervjun. Ibland är det lite svårare att hitta det man är ute efter, och man får lägga ner mer tid. Men om jag inte har hittat rätt kvalifikationer efter ett par minuters läsning, blir det inget.

Det här gäller när jag läser ansökningar som skickats in till en specifik tjänst. Om jag läser en ansökan som skickats in spontant, som en allmän intresseanmälan,  gör jag mer av en helhetsbedömning på en gång. Då kan det också spela roll vad som står i det personliga brevet, som annars har betydelse först när det är dags för intervju.

Om det finns många kvalificerade kandidater blir det fråga om en rangordning bland dessa, för att bestämma vilka jag vill kalla till intervju.  Då kan faktorer som den mer exakta erfarenheten komma in och möjligen även utbildning och certifieringar. Men inte ålder, födelseort eller kön. Och absolut inte vilken ordning man beskrivit sina meriter i, eller om man har skickat med foto eller betyg. Det är fortfarande bara fråga om att bedöma vilka som har tillräckliga meriter för att kallas till intervju.

Det finns en viktig gräns för min toleranta syn på CV:n. Visar det sig att man har ljugit, finns det i mina ögon ingen ursäkt. Vinklingar och mindre överdrifter kan jag leva med, men direkta felaktigheter och missvisande information har jag ingen tolerans alls mot. Det diskvalificerar direkt, oavsett tjänst.