Artikel 1 av 5 i en serie av artiklar för ingenjörer.

När lågkonjunkturen dragit in över Sverige kan en tjänst utomlands kanske kännas som ett steg i rätt riktning. Resan behöver heller inte vara speciellt lång. Ingenjören Mia Jansson från Nora lämnade Sverige för utlands-studier strax efter millennieskiftet. Även om hon inte arbetade i Sverige under den förra lågkonjunkturen 2008 kändes Norge som ett utmärkt val när studierna var avklarade.

Var arbetar du och hur länge har du varit anställd där?

 Jag arbetar på Jernbaneverket, vilket är den norska motsvarigheten till Banverket, det företag som bygger och underhåller järnvägarna. Jag har varit anställd ca tre och ett halvt år. Jag jobbar som byggledare där jag följer upp de olika kontrakten med entreprenörerna och deras respektive byggnadsprojekt. Det innebär bland annat fakturakontroll, att hålla diverse byggmöten samt att jag återkommande åker ut till de platser där arbetena pågår.

Finns det någon lågkonjunktur även i vår västra granne?

 Jag jobbar ju inom det statliga och där har man  i förebyggande syfte för att motverka konsekvenserna i samband med en lågkonjunktur  istället satsat mer pengar och nyanställt många. Kanske också en konsekvens som är möjlig just för att Norge har mycket pengar på grund av olja.

Varför blev det Norge och inte Sverige, och finns det planer på att komma hem om/när lågkonjunkturen är över?

 Jag flyttade ifrån Sverige i februari år 2000 för att studera i Australien. När jag var färdig nio år senare blev det Norge på en gång. Jag kommer från en liten stad i Sverige, Nora, så det var aldrig aktuellt att flytta tillbaka dit eftersom det inte finns några ingenjörsarbeten där. Eftersom min syster bodde i Oslo när det var dags för mig att flytta hemåt såg jag det som ett naturligt steg att också flytta dit, istället för till exempel Stockholm.  Anledningen till att jag flyttade ”hem” var ändå familjen, och hade jag flyttat till Stockholm hade jag inte kunnat träffa dem så ofta, och då hade jag lika gärna kunnat bo kvar utomlands.

Hur är efterfrågan för en svensk ingenjör i Norge idag?

 Vi svenskar har ett bra rykte i Norge. Rent generellt är svenskar duktiga, arbetsamma och trevliga, dessutom kan ju norrmännen prata norska och behöver inte prata engelska till svenskar, något som uppskattas. Jag tror det är relativt enkelt att få jobb i Norge som svensk då jag har känslan av att det är begränsat med kompetens i Norge. Den största delen av den tunga kompetensen slukas upp av oljeindustrin. Man satsar mycket pengar på väg och järnväg här nu, och det finns många stora spännande projekt.

Slutligen, kan du rekommendera ingenjörer i Sverige att åka över gränsen?

 Eftersom jag aldrig har arbetat i Sverige och inte bott där sedan jag slutade gymnasiet är det svårt för mig att jämföra. Jag kan ändå absolut rekommendera svenskar att åka hit och arbeta. Det är bra betalt, det verkar inte vara så svårt att få jobb och så är kulturen lätt att anpassa sig till för en svensk. Det finns klart definierade regler och ett enkelt upplägg gällande skattebetalning och så vidare. Språkmässigt tar det bara några månader innan man förstår norska nästan flytande, och ca ett till två år att lära sig skriva på en ganska hög nivå, avslutar Mia glatt ifrån Oslo. Vill Du som ingenjör hitta ett nytt jobb?

Christer Ryderfelt

Detta är den första av fem artiklar vi kommer presentera här och den röda tråden i alla artiklarna om ingenjörer är varsel, framtiden och den stundande lågkonjunkturen Sverige har för tillfället.