Att förbereda sig inför en intervju kan vara svårt. Intervjuer har olika karaktärer och syften. Ibland förväntas man delta i ett samtal, ibland ska man ha förberett frågor och ibland ska man bara svara på frågor om sig själv.

Det jag beskriver nedan har viss bäring på alla sorters intervjuer, men framför allt på det slags intervjuer jag själv har hållit mest: intervjuer där jag ställer frågor om och till intervjupersonen.

Till dessa intervjuer kan man fundera på vad man vill ge för bild av sig själv, vad man vill svara på öppna frågor. Men jag vill varna lite för att ha alltför omfattande idéer om vad man vill ha sagt om sig själv. I min roll som intervjuare, ser jag det som mitt ansvar att ha en plan för intervjun, att ha bestämt vad intervjun ska innehålla, vad jag vill fråga om och vad jag tycker är viktigt.

Det betyder att intervjupersonen absolut kan få chans att få sagt det han eller hon anser vara viktigt, så länge det inte står i vägen för det jag som intervjuare vill få fram. Ingenting är vunnet om du har sagt det du vill, utan att intervjuaren har fått svar på sina frågor.

Förbered dig hellre genom att fundera på vad du trivs att arbeta med, vad du har för exempel på sådant du har gjort bra och dåligt och vad du har för gränser för hur mycket du kan anpassa dig; till arbetstider, uppgifter, samarbeten och så vidare. Och så svarar du så tydligt du kan på de frågor som dyker upp om detta. Då får intervjuaren en bra bild av sådant som spelar roll för bedömningen av dig, i förhållande till den tjänst det gäller.

En annan viktig fråga gäller hur mycket man ska vinkla sin beskrivning. Att man inte ska ljuga är de flesta överens om, men när det gäller vad bör man undanhålla går tipsen lite isär. Här har jag en tydlig åsikt. Om man har personlighetsdrag som kan vara ett hinder i ett jobb, är inte intervjun rätt ställe att göra något åt det. Om du blivit av med flera jobb på grund av konflikter, är det inte ett särskilt bra råd att mörka det vid intervjun. Ett bra råd är istället att göra något åt sitt beteende. Det är ju trots allt inte intervjun du ska lyckas med, utan med jobbet. Att söka ytterligare ett jobb utan att ha en tanke på vad man bör ändra, kan inte vara rätt väg.

Fundera lite närmare på saken: vill man ha vinklat sig själv så hårt i intervjun att arbetsgivaren nästan säkert blir besviken? Eller vill man ge en lite sannare bild av sig själv, kombinerat med sina tankar om vad man kan ändra på och vad som krävs för att man ska lyckas?

Att lägga mängder av tid på hur man ska undvika besvärliga frågor eller dölja ofördelaktiga händelser, är i sig ett tecken på en märklig prioritering, som inte gagnar vare sig arbetsgivare eller anställd.

Med det sagt, en viss vinkling åt det förskönande hållet måste vi som intervjuare vara beredda på, eller till och med bejaka. Ett tydligt exempel är det intresse man som intervjuad visar tjänsten och företaget och som ofta överdrivs en smula. Allt är inte, och kan inte vara, 100% opartiskt i en intervju. Men överdriv med förnuft!